Vasaloppet Öppet spår

Ja, då var det avklarat… 9 mil på skidor.

Jag startade 7:25 måndag den 27:e februari. Spänd av förväntan. Det var 10 grader kallt och efter en två timmars busstur ännu mer sugen på att komma iväg. Jag missade nummerlappshämtningen på kvällen innan, så det var första uppdraget. Sedan var det att fylla i papper och klistra på väskor och allt annat bra. Tog av mig överdragskläderna och slängde allt på lastbilen direkt. Eftersom första starten var klockan 7 så var det inte så mycket folk på ett och samma ställe, så jag lufsade iväg,,, lugnt och fint till den första 5 km långa backen. Pigg och glad. Backen var enkel med bra fäste. Mycket folk var det så klart, och jag var stark!

Men någonstans efter 2-3 mil fick jag kramp i ena foten. Då drack jag lite extra och tog en sväng på toaletten när jag ändå höll på. Och försökte få bort lite valla också… för det gick lite tungt. Tyvärr började det snöa också. Så det var inte helt optimalt…

Något som var lite snitsigt var att jag tänkte inte så mycket den första biten. Det var först när två killar åkte ifatt och diskuterade ”negativa tankar” av någon anledning, och då började min hjärna börja arbeta… Bryt, bryt, bryt, ta bussen hem var ett exempel på en vanligt förekommande tanke. Efter 4 mil fick jag ont i höger arm, och hade svårt att lyfta staven… Bit ihop, bryt ihop, bit ihop, bryt ihop 🙂

Ja, andra hälften var nog det värsta jag jag utsatt mig frivilligt… aldrig mer… försökte på vägen få bort lite mer valla och det gled lite bättre. Men armen gjorde att det inte gick speciellt fort. Hjärtat var med mig, men inte kroppen 😦

Ja, nu var det avklarat i alla fall! Och resultatet då? jo, det gick 1 minut och 19 sekunder för långsamt, med andra ord, jag klarade inte det med mitt avsatta mål. Ett litet misslyckande. Men bättre lycka nästa gång, om det nu blir någon, för under en svag stund lovade jag mig själv att: Aldrig mer…

9.01.19 och när jag såg Micke där på läktaren så kom det fram ett stort leende,,, så skönt att vara framme!! Dusch! Mat! Hungrig, Vatten!

Den bästa stunden under loppet var när Enervit hade en extra vätskekontroll på vägen och när jag såg den gula energidrycken och kände smaken i munnen. Då tänkte jag: Äntligen en starkt blandad energidryck, precis var jag behövde! (På de andra kontrollerna var det lite väl svagt blandat 😉

 

Annonser
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: